Att vila i stunden 

 

Att fotografera är att fokusera. Att fotografera kan också vara att bli mer seende, och förundras. Det får vi ta del av här; omvärlden sedd med en nyfiken, saklig och inkännande blick, därtill både snabb och ljuskänslig. 

 

Det handlar om något av det allra vanligaste. Att bara få sitta ner en stund, när man är hemifrån. Sådana platser blir till på olika ställen i staden, i skogskanten, på kyrkogården eller vid stranden.  Och då kan annat än stolar och bänkar inbegripas, för strax vill även hemkänslan ta plats. Till och med TV:n kan få flytta utomhus; som för att äntligen själv få ta del av världen utanför.

​

Genom fotografens vakna blick blir vi varse en oväntad rikedom av sittplats-varianter i våra omgivningar. Ofta utan större pretentioner men med desto mer av praktiska lösningar. Som betraktare förundras jag över hur mångsidigt och underfundigt det hela avspeglar vår gemensamma tillvaro, våra relationer, vår samvaro, våra reträttplatser, vår vardag, våra liv.  

​

ur förordet av Lisbet Ahnoff